Adam är min framtid, det känner jag så starkt.. varenda cell i min kropp skriker efter honom. Tänker på honom hela tiden och med tanke på hur stark han är i sina känslor till mig så gör han det väldigt lätt för mig. Han är en enkel person att älska.
Någon som inte var lika lätt att älska var mitt ex, vi hade en katastrofal resa ihop... en resa som finns i en annan blogg, en annan tid och skall inte svärta ner detta ställe. Men samtidigt så hör den mannen av sig med jämna mellanrum.. För att på något sätt tala om att han fortfarande finns där, påminna mig på något sätt. Nu vet han ju om min andra blogg o läser den lite då och då... inte lika fanatiskt nu som då dock.. O då jag även varit öppen om Adam i den andra bloggen så vet ju exet om hans existens... o att jag är lycklig. Han önskar mig all lycka och kanske så menar han det... eller så vill han bara sträcka på handen så jag ser honom igen.
Men.. han är min Dåtid... o Adam är min Framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar